Nacka cup....

Så var det dags för lite av årets tävlingshöjdpunkt... konstigt egentligen för Nacka cup är rätt knäpp tävling, inga garantier. Genom åren har vi haft alla underlag, från sjöar, ganska ok eller som i år kallt som bara den och snö. Dessutom massor med hundar, tävling på upp till fyra ställen samtidigt och enorma prisbord.

Också konstigt så har det gått bra genom åren för Lakrits, vi har tagit våra LP här, både i tvåan och trean. Förra året vann vi dessutom Elitklassen i ena gruppen. Två gånger har vi varit med i cupen.

Men i år sprack det, -8 grader och snö blev för mycket. Efter sittande i grupp och platsliggning frös Lakrits så han skakade, försökte springa med honom för att få upp värmen. När vi skulle in satt han med ena tassen i luften men gick på alla fyra in till start, men efter halva ff gick det inte längre, domaren sa till en gång att värma tassen, för ett ff med tre fötter i backen stärker ju inte Lakrits ff iallafall. Vi bröt ff och provade lite på dumrutan men det var bara dumt så vi bröt där. Som en medtävlare sa, det är bara avdresserande att fortsätta.

Men det kanske var typiskt för årets Nacka cup? Det var betydligt färre deltagare, både trean och eliten hade en grupp, i eliten var det sju till start, undrar varför? Nu var ju det bra kvalité ändå, schäfern som vann eliten var ruskigt bra, den vann dessutom hela cupen och det tyder på riktigt bra kvalité för cuperna vinns ofta av hundarna i lägre klasserna tycker jag iallafall.

I trean skötte sig Ann med Ice jättebra, ett första pris med 263? poäng är inte dåligt i den miljön, dessutom på deras andra start i trean, jättesnyggt! I år fick dom hålla Borderness fana högt, för det har varit mycket Borderness på tätpositioner genom åren!

I och med deras vinst i gruppen gick dom till cup final också, men det är inte lyckat att ställa bilen med familjens andra hundar inom syn och hörhåll, för när Nick och Cooper skäller och antagligen talar om vad dom tycker om Ice prestation så vart det väldigt svårt för Ice med var fokus borde ligga, men ändå att komma med som gruppvinnare är riktigt bra.

Efter en lång dag i Nacka åkte vi hemmåt, efter mat och lite vila hade vi ridhuset i en timma på kvällen, jättebra att köra igenom programmet efter en struldag.

När jag kom hem kikade jag lite i FB för att se vad som hänt i övrigt, nu gillar jag inte FB riktigt men viss information kommer ändå den vägen.

Då hade det hänt som är min stora skräck med Lakrits, för inte säga fobi... Susy Tvärnstedts Tara hade sprungit bort, - 10 grader och mörkt. Vid det laget hade hon varit borta rätt länge.

Nu på söndagsförmiddagen hade allt ordnat upp sig, såvitt jag vet nu, Tara är inlämnad på polisstationen och dom hämtar henne nu. Stackars, stackars Susy vilken natt...