Äntligen var det dags för tävling igen.... debut för året och debut för ny klubb! Vi kommer att tävla för Hölö Mörkö Bk i fortsättningen.
Vi var anmälda till Gävle Bk,s tävlingar, lite chansning, dels med vädret och dels med startiden (med tanke på resvägen). Vädret klarade sig bra men startiden åtta på morgonen, två timmar dit plus marginaler, det liknar brukset lite för mycket. Men det var bara att sticka iväg. Var det gäller vädret eller snarare hur mycket snön dragits sig bort var en annan sak, nu var större delen av planerna isfria men tyvärr rätt blöta, nu brukar det inte vara ett problem för Lakrits med blöta planer men vi skulle ha tränat på sådant underlag ändå.
Nu var det blötan som ställde till det, inte bara för oss utan de flesta verkade ha problem.
Vi blev lottade tvåa av sju som kom till start. Ett jättebra startnummer för då kan man värma upp under tiden hunden innan går och ändå starta tidigt.
Gruppmomenten gick bra med tior inklusive intransport utan koppel! Fria följet fick vi bara en 5:a på, men ok Lakrits ville inte sitta i halterna, inte alls, utan jag sa till en hel del gånger och han släppte en del dessutom så jag skall nog vara glad åt min femma. Fast det positiva var att han faktiskt gick rätt hyffsat, sett ur min vinkel, dessutom nästan helt tyst, något pip var det nog.
Z:at gick på rätt sur mark och jag tyckte faktiskt att det gick jättebra.. lite segt sättande men bra ställande och läggande och faktiskt riktig bra transport... men 7,5 i betyg så vi tyckte uppenbarligen olika, domarn och jag.
Inkallning, 6,5 poäng, ändå konstigare för han sprang rätt bra, stoppen var inte så bra och ganska ok vid konerna men 6.5 kommer jag inte ihåg när vi hade sist.
Rutan då.. kanske inte högsta fart men han sträckte ut i galopp, rätt snyggt men ställde sig i bakkant, två extra kommandon för att han skulle stå säkrare, snyggt in sen men dk på sittandet. 7,5, ok då.
Apportering, nia trots ett extra kommando för att få in honom i cirkeln, synd att han slarvar med konställandet på tävling, aldrig annars.
Hoppapport, 9:a, långsamt sättande.
Vittring, 9:a. långsamt sättande, nu var det lite tugg och lite trav in så här var det kanske lite mycket med nian.
Fjärr, 9:a, lite segare än vanligt, så bra betalt ändå.
Det kändes väl inte så toppenbra efter men jag trodde vi hade klarat oss utan någon nolla och hundarna efter hade problem de också med en del nollor.
Nu visade det sig att vi kom på första plats med 260,5 poäng, lite förvånande för det var några schäfrar som gick jättefint, men ok då! Dessutom har Hölö Mörkö Bk extra poäng i sitt "Mesta och bästa" för placering så det satt ju bra! Och som sagt, det är roligare att vinna trots dåliga poäng än att komma mitt i prislistan!
Jättekul att träffa Christina med Simon, Lena och Kryddan och inte minst Louise med Hobbe som testade ettan för första gången? Dom kom inte så bra men dom moment som fungerade var det enbart tior på så det är bara en tidsfråga innan det sitter helt!
Sen sedvanlig avslutningslunch på Gävlebro som förr, jättetrevligt att ha de nya i gänget med. Det kan bli en jättetrevlig fortsättning på våra valpträffar/tävlingsmöten om det fortsätter så här!
Jag följde med Christina på ett kort uppletandepass efter maten, vi vallade en smal korridor med bra djup, fyra fem föremål och Miloo är härlig att se, vilken fart hon har! Sen Hanni, ett år gammal drygt och jättetrevlig att se, avspänd men ändå explosiv och en jäkla fart!
Lakrits fick sitt första uppletande på minst tre år, kanske mer och han kom ihåg riktigt bra! Han var utanför det vallade och han hittade ett föremål som han fortsatte inåt rutan med men han kom och avlämnade rilktigt bra men framför allt så visste han exakt vad han skulle göra! Toppen.. det blir nog att ta upp uppletandet igen, åtminstonde på kul! för det var det!
söndagen den 18:e mars 2012
lördagen den 3:e mars 2012
Läsa tidningen?
Läsa tidningen?
Känner att jag borde skriva något nytt på bloggen… tiden går fort med ett gammalt inlägg.
Fast det har ju inte hänt något speciellt, träningen rullar på, träningen borde förstås vara mer fokuserad och målinriktad, men så är det, den rullar på. Vi är dock anmälda till några tävlingar framöver, första blir Gävle Bk 17 mars.
Så jag tänkte ta upp något som jag funderat på, kanske helt fel, men inte mindre gnager det lite. Nämligen varför luktar hundar så förtvivlat?
Varför luktar hundar som dom gör på morgonpromenaden? Jovisst, dom ”läser morgontidningen” som man säger lite populärt. Per Jensen skriver i ”Hundens språk och tankar” ”Doftspåren längs en kvällspromenad informerar om vilka andra individer som varit på plats tidigare under dagen. Den kan bära på information om sändarens storlek, ålder och kanske även om hans styrka. När en tik närmar sig löpperioden ändrar sig sammansättningen av urin och andra utsöndringar och informerar traktens alla hanhundar” Liknande förklaringar finns hos andra etologer.
Fast det är här jag undrar…. Man ser ju aldrig att hunden luktar..Ahhh en tik, hon löper.. var är hon? Å så kollar han runt, så är det ju inte utan hunden luktar mer intensivt, skrapar med tassen för att frigöra mer doftämnen. Detta luktande är så intensivt att andra hundar kan passeratät intill utan att väcka något intresse. Jag har aldrig sett att hundarna kopplar luktandet till sin omgivning, enda gången skall det nog vara när tikens lukter sprids med vinden och hanhundarna lockas att följa vittringen långa sträckor, fast då handlar det om luftburen vittring, vilket verkar vara en annan sak. Eller är det så att hundarna lägger all denna luktinformation i sitt minne… ”den här tiken är toppen, jäklar den måste jag komma ihåg” eller?
Så jag undrar? är luktandet ett restbeteende från ett friare liv, en rest från vargtillvaron eller hur fungerar det? När hundarna sökte partners och konkurrerade om födotillgången var det säkert viktigare att ha koll på traktens konkurrenter och partners men i vår värld lever ju knappast några hundar på det sättet och med det har markeringsluktandet mer blivit en ”hobby”. Många hundägare uppmuntrar indirekt dessutom detta, man kan gå och fundera på sitt och även föra långa samtal på mobilen samtidigt som man rastar hunden, mycket praktiskt!
Som sagt, jag bara undrar….
Känner att jag borde skriva något nytt på bloggen… tiden går fort med ett gammalt inlägg.
Fast det har ju inte hänt något speciellt, träningen rullar på, träningen borde förstås vara mer fokuserad och målinriktad, men så är det, den rullar på. Vi är dock anmälda till några tävlingar framöver, första blir Gävle Bk 17 mars.
Så jag tänkte ta upp något som jag funderat på, kanske helt fel, men inte mindre gnager det lite. Nämligen varför luktar hundar så förtvivlat?
Varför luktar hundar som dom gör på morgonpromenaden? Jovisst, dom ”läser morgontidningen” som man säger lite populärt. Per Jensen skriver i ”Hundens språk och tankar” ”Doftspåren längs en kvällspromenad informerar om vilka andra individer som varit på plats tidigare under dagen. Den kan bära på information om sändarens storlek, ålder och kanske även om hans styrka. När en tik närmar sig löpperioden ändrar sig sammansättningen av urin och andra utsöndringar och informerar traktens alla hanhundar” Liknande förklaringar finns hos andra etologer.
Fast det är här jag undrar…. Man ser ju aldrig att hunden luktar..Ahhh en tik, hon löper.. var är hon? Å så kollar han runt, så är det ju inte utan hunden luktar mer intensivt, skrapar med tassen för att frigöra mer doftämnen. Detta luktande är så intensivt att andra hundar kan passeratät intill utan att väcka något intresse. Jag har aldrig sett att hundarna kopplar luktandet till sin omgivning, enda gången skall det nog vara när tikens lukter sprids med vinden och hanhundarna lockas att följa vittringen långa sträckor, fast då handlar det om luftburen vittring, vilket verkar vara en annan sak. Eller är det så att hundarna lägger all denna luktinformation i sitt minne… ”den här tiken är toppen, jäklar den måste jag komma ihåg” eller?
Så jag undrar? är luktandet ett restbeteende från ett friare liv, en rest från vargtillvaron eller hur fungerar det? När hundarna sökte partners och konkurrerade om födotillgången var det säkert viktigare att ha koll på traktens konkurrenter och partners men i vår värld lever ju knappast några hundar på det sättet och med det har markeringsluktandet mer blivit en ”hobby”. Många hundägare uppmuntrar indirekt dessutom detta, man kan gå och fundera på sitt och även föra långa samtal på mobilen samtidigt som man rastar hunden, mycket praktiskt!
Som sagt, jag bara undrar….
tisdagen den 7:e februari 2012
Lakrits kan ju skälla.....
Lakrits är en mycket tyst hund,(utom under fria följets kommendering på lydnadplanen när gnället kommer….) Men annars är han jättetyst. Hemma och till vardags, aldrig ett ljud, inget gnäll eller skällande, faktiskt jättetyst. Han kan skälla hotfullt, nån gång i månaden, varannan månad kanske. Står någon en stund och prasslar utanför vår ytterdörr i trapphuset, skäller han kanske, kommer nån bakifrån mot bilen när vi sitter där, kan han skälla hotfullt.
Visst, jätteskönt med en tyst hund, inga problem med grannar, inte heller någon irritation över en hund som låter hela tiden. Men det finns ett problem, eller fanns. För några år sen tränade vi för brukset, vi kom till högre klass spår och behövde skall i lydnadsdelen. Så vi försökte och försökte, metod efter metod. En metod var att binda Lakrits i ett staket och hetsa med favoritbollen, just för att få fram något ljud som jag kunde belöna och bygga på. Hur det gick? Inte ett ljud, staketet var nästan rivet och Lakrits halvkvävd! Andra metoder gick ut på ungefär samma sak, att hetsa för att få fram ett belöningsbart ljud. Några gånger gick det kanske att få fram något ljud, men för svårt att upprepa för att belöna vidare. Visst jag kunde tagit ett hotfullt skall för att börja någonstans, men det vill man inte riktigt. En metod jag hade på lut var att ta en dörrklocka med ut i skogen och få honom att skälla, kanske inte helt klockrent(??) men ett sätt trots allt. Men allt löste sig ändå, vi la av med brukset, pga bristande tid och problemet var löst! Sen har åren gått, tyst och lugnt.
Nu kommer min undring… när Lakrits sover och drömmer, då skäller och gnäller han!! benen går och han är helt inne i nån spännande jakt eller vad det kan vara, precis som hundar gör. Men han skäller, han gnäller och står i. Hur kommer det sig? Han skäller, gnällskäller och ibland så jag får väcka honom för att han inte ska störa grannarna. En hund som verkar rätt tillfreds, aldrig att jag tystat honom eller på nåt sätt begränsat honom, för han är ju helt tyst till vardags.
Lite konstigt kan man tycka, något att fundera vidare på.
onsdagen den 25:e januari 2012
Sista dagen....eller?
Jag vet... det är en struntsak men ändå! Verksamhetsstatistiken ska in till SBK, alla lokalklubbar skall rapportera sin verksamhet varje år. Visst, det är nog inte helt enkelt att få in materialet i tid, mycket tjat å så.
Men årets variant vet jag inte riktigt... För mej är ett sista datum helt ok, det är satt så eftersläntrare hinner, tom någon påminnelse, men sista dagen är helt ok. Men så är det tydligen inte riktigt, i år väljer SBK att göra lite av en "skamlista" över klubbar som inte rapporterat redan en halv vecka innan slutdatum... Jag då som sätter en ära i att inte min klubb ska synas i sådana sällskap hamnar där ändå...dessutom får jag ett samtal på sista dagens morgon från högre ort, "Jag ser att ni inte rapporterat..." "Det står högst på dagens agenda..." "Hmm, måste allt vara på sista dagen.."
Ja, jag tycker det är helt ok att göra saker sista dagen för det är inom rätt tid för mej! Fram till nu iallafall, för nu måste man alltså vara ute i god tid så att det inte händer igen. Man kan inte ha ett sista datum i sitt ordningssinne utan mer diffust, smygande oro över att Min klubb hamnar på sådana listor trots att jag kämpar emot..
Som sagt en struntsak... men jag vill inte bli uppringd för saker som jag tror är helt OK men som allstå inte är det! eller som är OK men reglerna har ändrats....eller hur är det?
Men årets variant vet jag inte riktigt... För mej är ett sista datum helt ok, det är satt så eftersläntrare hinner, tom någon påminnelse, men sista dagen är helt ok. Men så är det tydligen inte riktigt, i år väljer SBK att göra lite av en "skamlista" över klubbar som inte rapporterat redan en halv vecka innan slutdatum... Jag då som sätter en ära i att inte min klubb ska synas i sådana sällskap hamnar där ändå...dessutom får jag ett samtal på sista dagens morgon från högre ort, "Jag ser att ni inte rapporterat..." "Det står högst på dagens agenda..." "Hmm, måste allt vara på sista dagen.."
Ja, jag tycker det är helt ok att göra saker sista dagen för det är inom rätt tid för mej! Fram till nu iallafall, för nu måste man alltså vara ute i god tid så att det inte händer igen. Man kan inte ha ett sista datum i sitt ordningssinne utan mer diffust, smygande oro över att Min klubb hamnar på sådana listor trots att jag kämpar emot..
Som sagt en struntsak... men jag vill inte bli uppringd för saker som jag tror är helt OK men som allstå inte är det! eller som är OK men reglerna har ändrats....eller hur är det?
fredagen den 6:e januari 2012
Sammanfattning 2011....eller?
Jag vet..jag borde sammanfatta 2011 och planera för 2012. Beroende om man skriver för sin egen skull eller för att visa något för andra, kanske bådadera. Fast jag har så svårt att komma loss, hitta fokus framförallt nu när mycket av min inte alltför stora kapacitet fylls av klubbarbete, verksamhetsberättelser och planer (om man får säga verksamhetsplan nu när SBK har "målstyrning"?).
För det är lite jobbigt att hitta rätt fokus med klubbarbetet, framförallt nu tiden fram till årsmötet. En av svårigheterna, eller man ska kanske kalla det utmaningarna med styrelsearbetet, är just kasten mellan sin egen lite ambivalenta inställning... hur mycket tid och engagemang ska jag lägga ner för klubben? borde jag inte träna Lakrits istället? Sen ska man möta andras lika ambivalenta inställning, vilket gör att det blir lite kollisioner, inte minst i ambitionsnivån.
Normalt som klubbsekreterare mailar man och uppmanar alla sektorsanvariga att komma in med material till ett visst datum så att det tidsmässigt klaffar, vad händer? jo några skickar exemplariskt in, perfekt! Men så har vi de andra.... två sorter, några är tysta som graven, man mailar, man ringer, det går bara inte att få kontakt. Sen kommer dom på årsmötet, ser att man skrivit "Ingen information" och blir fulla av förtrytelse över att dom inte fått chansen att framhäva sin sektor, svårt, jättesvårt att hantera. Sen har vi sista gruppen, dom som verkligen vill att allt ska bli rätt, rättelser och material hela tiden, ställer förstås krav men man känner iallafall att vi jobbar tillsammans mot ett bra slutresultat.
Min klubb tappar medlemmar i år igen... Jag känner mer och mer att SBK liknar sossarna, precis samma diskussion! Båda kom till samtidigt eller åtminstonde under arbetarrörelsens stora era och uppgång. Man är lika mycket för att tycka att "det var bättre förr" och det var det nog. Man hyllade ideellt arbete, man brann för samarbete och hade samma mål inom sin organisation.
Båda organisationerna verkar lika vilsna och vilse i det som händer, båda har jättesvårt att hitta tillbaks till kärnan och det man brann för.
Jag vet inte någon bra väg men jag förundras ofta över hur skarpa gränser det är mellan de olika disciplinerna på vår klubb... bruksfolket för sig, agility, lydnad och nu rallylydnaden för sig, till och med delvis skilda sektorer! och vad jag ser är det nästan aldrig att man går över gränserna... kanske att lydnads och brukshundar kan mötas, men då har lydnaden funnits i SBK,s regi i vad är det tjugo år?
Kanske en väg med alla nya raser är att hitta ett större utbud för alla? Vi har ju kravet från SBK att vara för alla och då måste man kanske integrera all hundar och framförallt ha roligt med sin hund! kanske tom tillsammans!!
Vad vet jag... Kiwi ska iallafall tävla i helgen och det ska bli jättekul att följa för hon är verkligen på topp nu, heltänd och snabb som bara den. Vi håller tummarna!
För det är lite jobbigt att hitta rätt fokus med klubbarbetet, framförallt nu tiden fram till årsmötet. En av svårigheterna, eller man ska kanske kalla det utmaningarna med styrelsearbetet, är just kasten mellan sin egen lite ambivalenta inställning... hur mycket tid och engagemang ska jag lägga ner för klubben? borde jag inte träna Lakrits istället? Sen ska man möta andras lika ambivalenta inställning, vilket gör att det blir lite kollisioner, inte minst i ambitionsnivån.
Normalt som klubbsekreterare mailar man och uppmanar alla sektorsanvariga att komma in med material till ett visst datum så att det tidsmässigt klaffar, vad händer? jo några skickar exemplariskt in, perfekt! Men så har vi de andra.... två sorter, några är tysta som graven, man mailar, man ringer, det går bara inte att få kontakt. Sen kommer dom på årsmötet, ser att man skrivit "Ingen information" och blir fulla av förtrytelse över att dom inte fått chansen att framhäva sin sektor, svårt, jättesvårt att hantera. Sen har vi sista gruppen, dom som verkligen vill att allt ska bli rätt, rättelser och material hela tiden, ställer förstås krav men man känner iallafall att vi jobbar tillsammans mot ett bra slutresultat.
Min klubb tappar medlemmar i år igen... Jag känner mer och mer att SBK liknar sossarna, precis samma diskussion! Båda kom till samtidigt eller åtminstonde under arbetarrörelsens stora era och uppgång. Man är lika mycket för att tycka att "det var bättre förr" och det var det nog. Man hyllade ideellt arbete, man brann för samarbete och hade samma mål inom sin organisation.
Båda organisationerna verkar lika vilsna och vilse i det som händer, båda har jättesvårt att hitta tillbaks till kärnan och det man brann för.
Jag vet inte någon bra väg men jag förundras ofta över hur skarpa gränser det är mellan de olika disciplinerna på vår klubb... bruksfolket för sig, agility, lydnad och nu rallylydnaden för sig, till och med delvis skilda sektorer! och vad jag ser är det nästan aldrig att man går över gränserna... kanske att lydnads och brukshundar kan mötas, men då har lydnaden funnits i SBK,s regi i vad är det tjugo år?
Kanske en väg med alla nya raser är att hitta ett större utbud för alla? Vi har ju kravet från SBK att vara för alla och då måste man kanske integrera all hundar och framförallt ha roligt med sin hund! kanske tom tillsammans!!
Vad vet jag... Kiwi ska iallafall tävla i helgen och det ska bli jättekul att följa för hon är verkligen på topp nu, heltänd och snabb som bara den. Vi håller tummarna!
måndagen den 26:e december 2011
Allt var nästan perfekt....
Efter allt pipande och gnällande på tävling och med all misslyckad träning för att få bort det fanns det nästan bara en sak kvar att göra... börja drömma om perfekta yttre förhållanden... utomhustävling, plusgrader (så att Lakrits inte får köldkramp), rätt torrt (så att han lägger sig bra). Sen behövs bara att det blåser kraftigt och med en domare som hör dåligt... eller åtminstonde står långt bort på planen.. helst en snäll domare som ger höga betyg. Nu är det inte så enkelt att få till det på det viset i vintertid men drömma kan man!
För att det överhuvudtaget skulle kunna slå in så var vi anmälda till Östhammar Bk,s annandagstävling, en tävling som har blivit en liten tradition genom åren. Ibland har vi avbokat pga kyla eller snöstorm men några gånger har det fungerat. Vi var tre Bordernessekipage som var anmälda, Ann med Ice, Leif och Kiwi och jag med Lakrits. Totalt nitton ekipage i elitklassen från början, det skulle bli fjorton till start visade det sig.
Trot eller ej.. det vart nästan perfekt! 7-8 grader varmt med blå himmel! Blåst som jag ville, visserligen orkanvindar med stormfällda träd över vägen till Östhammar men helt perfekt kanske det inte kan bli.. anmälan vid åttatrettio, vinden börjar avta och så får jag startnummer ett... kan det bli bättre?
Nåja så långt, Lakrits tyckte väl att det får räcka så, fria följet med en sexa ok, följande moment rätt ok men så sprack det på dir apporten med en nolla och för säkerhets skull en nolla på vittringen också, totalt 227 p, när allt var nästan perfekt!
En tröst var attt Leif med Kiwi slog till och vann med 292 poäng, det var länge sen man såg Kiwi så snabb och precis, jättesnyggt! ingen tendens att bli låg som hon ibland blir. Ann med Ice på femte plats och vi på sjunde plats, kanske en liten tröst iallafall. Etta, femma och sjua av fjorton för Borderness.
Med fjorton ekipage tog det tid förstås, så det vart en lång men trevlig dag med mycket prat med medtävlare och fikastunder. Östhammar Bk hade fixat till det riktigt bra med trevliga funktionärer och ett fint klubbhus.
Jag har förresten köpt nya reglerna och det verkar som felen som fanns i förra utgåvan är borttagna, iallafall i bilderna så långt jag sett och Crister, du hade rätt , det är domaren som bestämmer om en hund ska rapporteras för störande av gruppmoment, precis som du sa!
För att det överhuvudtaget skulle kunna slå in så var vi anmälda till Östhammar Bk,s annandagstävling, en tävling som har blivit en liten tradition genom åren. Ibland har vi avbokat pga kyla eller snöstorm men några gånger har det fungerat. Vi var tre Bordernessekipage som var anmälda, Ann med Ice, Leif och Kiwi och jag med Lakrits. Totalt nitton ekipage i elitklassen från början, det skulle bli fjorton till start visade det sig.
Trot eller ej.. det vart nästan perfekt! 7-8 grader varmt med blå himmel! Blåst som jag ville, visserligen orkanvindar med stormfällda träd över vägen till Östhammar men helt perfekt kanske det inte kan bli.. anmälan vid åttatrettio, vinden börjar avta och så får jag startnummer ett... kan det bli bättre?
Nåja så långt, Lakrits tyckte väl att det får räcka så, fria följet med en sexa ok, följande moment rätt ok men så sprack det på dir apporten med en nolla och för säkerhets skull en nolla på vittringen också, totalt 227 p, när allt var nästan perfekt!
En tröst var attt Leif med Kiwi slog till och vann med 292 poäng, det var länge sen man såg Kiwi så snabb och precis, jättesnyggt! ingen tendens att bli låg som hon ibland blir. Ann med Ice på femte plats och vi på sjunde plats, kanske en liten tröst iallafall. Etta, femma och sjua av fjorton för Borderness.
Med fjorton ekipage tog det tid förstås, så det vart en lång men trevlig dag med mycket prat med medtävlare och fikastunder. Östhammar Bk hade fixat till det riktigt bra med trevliga funktionärer och ett fint klubbhus.
Jag har förresten köpt nya reglerna och det verkar som felen som fanns i förra utgåvan är borttagna, iallafall i bilderna så långt jag sett och Crister, du hade rätt , det är domaren som bestämmer om en hund ska rapporteras för störande av gruppmoment, precis som du sa!
söndagen den 4:e december 2011
Vi har tävlat igen!
Igår lördag var det dags igen... fast det var nära att vi hoppade av, samling 7 00 för samtliga grupper ända bort i Åkersberga. Lucia cup hos Österåker Bk, uppåt ca 60 ekipage samtidigt (totalt i alla klasser)! Lite jobbigt att gå upp så tidigt med resa och förberedelser, rätt kallt på morgonen och väldigt mörkt.
Lakrits och jag kom fram i god tid och möttes av trevliga parkeringsvakter, tända marshaller hela vägen upp till klubbstugan där alla bjöds på glögg och kaffe, inte dumt alls. Sen kom både tomten och lucia, tomten läste en dikt så det var rätt häftigt trots allt.
När sen Ann och Christer med Ice dök upp för att chansa på efteranmälning (dom var första reserv) så var läget helt ok.
Vi var tolv till start i eliten på en rätt hyfsad plan, så länge trean i ringen bredvid pågick var treans ruta lite taskig för de första i vår ring (den låg rätt nära i fortsättningslinjen på konskicket), bla Ice, men jag tror att det gick rätt bra för de flesta i rutskicket ändå.
Ice var inte koncentrerad, jag tycker att dom trots det gjorde bra fritt följ men det blev bara en sjua. Sen gick det inte så bra, är Ice okoncentrerad så sitter han gärna och tittar bakåt och slarvar en del. Nu fick dom några onödiga nollor och med en domare som hade en egen skala på inkallningsbetyg, ingen hade nog över åtta tror jag, så vart det inte någon tävling att lägga på minnet.
Lakrits och jag startade som nummer elva, trean i ringen bredvid hade plockat ihop, bara några i publiken kvar och få som gick förbi, nästan helt perfekt. Dessutom kunde vi träna/värma upp väldigt nära ringen, vi kunde gå ff nära på TL kommendering åt ekipagen innan och vänja oss med att vara nästan på planen, allt som brukar fungera för att Lakrits skall vara i rätt läge.
Sen vart det inte riktigt så, vi fick en sexa på fria följet... Lakrits pep och gnällde som aldrig förr, han gick väl med Lakrits mått hyfsat, tur att vi var rätt långt från domaren. Jag skäms... Ann med Ice går jättesnyggt i det hela, sett från sidan (Ann protesterar, men ändå) men sett från sidan, jättesnyggt, Ice sätter sig inte ngr gånger och dom får sju. Vi går på gränsen till katastrof, släpper och gnäller och går jättelångt framför och vi får en sexa. Fria följet är svårt att sätta betyg på, det är helt klart. Det är som olika skalor om man kommer underifrån mot om man bedöms från perfekt med avdrag eller hur man ska beskriva det?
Vi fick:
Sittande i grupp: 10
Platsliggande: 10
Fritt följ: 6 (alla anm. som vanligt)
Gå ruta: 8 (ojämt)
Inkallande: 7,5 (sent stå)
Rutan: 8 (extra kommando) fick backa två gånger
Apport. med dir: 10
Hoppapport: 10
Vittring: 10
Fjärr: 8 (ngt framåt, ngt långsamt)
Så 276 poäng och en fjärde plats av tolv, om bara..... fast ok vi har större problem än något "om bara", detta pip och gnäll är nog viktigare.
Annars var vi på Sörmlandsdistriktets domarkonferens förra helgen, tävlingsledare fick komma med, ett sextiotal? domare och tl som skulle diskutera de nya bruks och lydnadesreglerna.
Jag får lov att erkänna att jag våndas en del... jag vet ju att några domare inte riktigt kan reglerna, jag ser ju att fel i regelhäftet sen förut inte är borttagna, (om det är dessa utgåvor som trycks som nu finns på SBK,s hemsida) ett flertal nya fel både i bilderna och i texten samt rena stavfel har kommit till samtidigt som vissa nya moment är lite virrigt beskrivna.
Men ok, vi har en liten sport där alla försöker göra sitt bästa, det är ju ideellt och vi ska ha roligt så jag försöker att inte ta det så allvarligt, det blir nog bra ändå! För det blir trist med en massa gnäll.
Så jag gör som vanligt, fokuserar på hur man får bort gnäll och pip och försöker ha det kul med Lakrits.
Lakrits och jag kom fram i god tid och möttes av trevliga parkeringsvakter, tända marshaller hela vägen upp till klubbstugan där alla bjöds på glögg och kaffe, inte dumt alls. Sen kom både tomten och lucia, tomten läste en dikt så det var rätt häftigt trots allt.
När sen Ann och Christer med Ice dök upp för att chansa på efteranmälning (dom var första reserv) så var läget helt ok.
Vi var tolv till start i eliten på en rätt hyfsad plan, så länge trean i ringen bredvid pågick var treans ruta lite taskig för de första i vår ring (den låg rätt nära i fortsättningslinjen på konskicket), bla Ice, men jag tror att det gick rätt bra för de flesta i rutskicket ändå.
Ice var inte koncentrerad, jag tycker att dom trots det gjorde bra fritt följ men det blev bara en sjua. Sen gick det inte så bra, är Ice okoncentrerad så sitter han gärna och tittar bakåt och slarvar en del. Nu fick dom några onödiga nollor och med en domare som hade en egen skala på inkallningsbetyg, ingen hade nog över åtta tror jag, så vart det inte någon tävling att lägga på minnet.
Lakrits och jag startade som nummer elva, trean i ringen bredvid hade plockat ihop, bara några i publiken kvar och få som gick förbi, nästan helt perfekt. Dessutom kunde vi träna/värma upp väldigt nära ringen, vi kunde gå ff nära på TL kommendering åt ekipagen innan och vänja oss med att vara nästan på planen, allt som brukar fungera för att Lakrits skall vara i rätt läge.
Sen vart det inte riktigt så, vi fick en sexa på fria följet... Lakrits pep och gnällde som aldrig förr, han gick väl med Lakrits mått hyfsat, tur att vi var rätt långt från domaren. Jag skäms... Ann med Ice går jättesnyggt i det hela, sett från sidan (Ann protesterar, men ändå) men sett från sidan, jättesnyggt, Ice sätter sig inte ngr gånger och dom får sju. Vi går på gränsen till katastrof, släpper och gnäller och går jättelångt framför och vi får en sexa. Fria följet är svårt att sätta betyg på, det är helt klart. Det är som olika skalor om man kommer underifrån mot om man bedöms från perfekt med avdrag eller hur man ska beskriva det?
Vi fick:
Sittande i grupp: 10
Platsliggande: 10
Fritt följ: 6 (alla anm. som vanligt)
Gå ruta: 8 (ojämt)
Inkallande: 7,5 (sent stå)
Rutan: 8 (extra kommando) fick backa två gånger
Apport. med dir: 10
Hoppapport: 10
Vittring: 10
Fjärr: 8 (ngt framåt, ngt långsamt)
Så 276 poäng och en fjärde plats av tolv, om bara..... fast ok vi har större problem än något "om bara", detta pip och gnäll är nog viktigare.
Annars var vi på Sörmlandsdistriktets domarkonferens förra helgen, tävlingsledare fick komma med, ett sextiotal? domare och tl som skulle diskutera de nya bruks och lydnadesreglerna.
Jag får lov att erkänna att jag våndas en del... jag vet ju att några domare inte riktigt kan reglerna, jag ser ju att fel i regelhäftet sen förut inte är borttagna, (om det är dessa utgåvor som trycks som nu finns på SBK,s hemsida) ett flertal nya fel både i bilderna och i texten samt rena stavfel har kommit till samtidigt som vissa nya moment är lite virrigt beskrivna.
Men ok, vi har en liten sport där alla försöker göra sitt bästa, det är ju ideellt och vi ska ha roligt så jag försöker att inte ta det så allvarligt, det blir nog bra ändå! För det blir trist med en massa gnäll.
Så jag gör som vanligt, fokuserar på hur man får bort gnäll och pip och försöker ha det kul med Lakrits.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
