Jag vet... det är en struntsak men ändå! Verksamhetsstatistiken ska in till SBK, alla lokalklubbar skall rapportera sin verksamhet varje år. Visst, det är nog inte helt enkelt att få in materialet i tid, mycket tjat å så.
Men årets variant vet jag inte riktigt... För mej är ett sista datum helt ok, det är satt så eftersläntrare hinner, tom någon påminnelse, men sista dagen är helt ok. Men så är det tydligen inte riktigt, i år väljer SBK att göra lite av en "skamlista" över klubbar som inte rapporterat redan en halv vecka innan slutdatum... Jag då som sätter en ära i att inte min klubb ska synas i sådana sällskap hamnar där ändå...dessutom får jag ett samtal på sista dagens morgon från högre ort, "Jag ser att ni inte rapporterat..." "Det står högst på dagens agenda..." "Hmm, måste allt vara på sista dagen.."
Ja, jag tycker det är helt ok att göra saker sista dagen för det är inom rätt tid för mej! Fram till nu iallafall, för nu måste man alltså vara ute i god tid så att det inte händer igen. Man kan inte ha ett sista datum i sitt ordningssinne utan mer diffust, smygande oro över att Min klubb hamnar på sådana listor trots att jag kämpar emot..
Som sagt en struntsak... men jag vill inte bli uppringd för saker som jag tror är helt OK men som allstå inte är det! eller som är OK men reglerna har ändrats....eller hur är det?
onsdag 25 januari 2012
fredag 6 januari 2012
Sammanfattning 2011....eller?
Jag vet..jag borde sammanfatta 2011 och planera för 2012. Beroende om man skriver för sin egen skull eller för att visa något för andra, kanske bådadera. Fast jag har så svårt att komma loss, hitta fokus framförallt nu när mycket av min inte alltför stora kapacitet fylls av klubbarbete, verksamhetsberättelser och planer (om man får säga verksamhetsplan nu när SBK har "målstyrning"?).
För det är lite jobbigt att hitta rätt fokus med klubbarbetet, framförallt nu tiden fram till årsmötet. En av svårigheterna, eller man ska kanske kalla det utmaningarna med styrelsearbetet, är just kasten mellan sin egen lite ambivalenta inställning... hur mycket tid och engagemang ska jag lägga ner för klubben? borde jag inte träna Lakrits istället? Sen ska man möta andras lika ambivalenta inställning, vilket gör att det blir lite kollisioner, inte minst i ambitionsnivån.
Normalt som klubbsekreterare mailar man och uppmanar alla sektorsanvariga att komma in med material till ett visst datum så att det tidsmässigt klaffar, vad händer? jo några skickar exemplariskt in, perfekt! Men så har vi de andra.... två sorter, några är tysta som graven, man mailar, man ringer, det går bara inte att få kontakt. Sen kommer dom på årsmötet, ser att man skrivit "Ingen information" och blir fulla av förtrytelse över att dom inte fått chansen att framhäva sin sektor, svårt, jättesvårt att hantera. Sen har vi sista gruppen, dom som verkligen vill att allt ska bli rätt, rättelser och material hela tiden, ställer förstås krav men man känner iallafall att vi jobbar tillsammans mot ett bra slutresultat.
Min klubb tappar medlemmar i år igen... Jag känner mer och mer att SBK liknar sossarna, precis samma diskussion! Båda kom till samtidigt eller åtminstonde under arbetarrörelsens stora era och uppgång. Man är lika mycket för att tycka att "det var bättre förr" och det var det nog. Man hyllade ideellt arbete, man brann för samarbete och hade samma mål inom sin organisation.
Båda organisationerna verkar lika vilsna och vilse i det som händer, båda har jättesvårt att hitta tillbaks till kärnan och det man brann för.
Jag vet inte någon bra väg men jag förundras ofta över hur skarpa gränser det är mellan de olika disciplinerna på vår klubb... bruksfolket för sig, agility, lydnad och nu rallylydnaden för sig, till och med delvis skilda sektorer! och vad jag ser är det nästan aldrig att man går över gränserna... kanske att lydnads och brukshundar kan mötas, men då har lydnaden funnits i SBK,s regi i vad är det tjugo år?
Kanske en väg med alla nya raser är att hitta ett större utbud för alla? Vi har ju kravet från SBK att vara för alla och då måste man kanske integrera all hundar och framförallt ha roligt med sin hund! kanske tom tillsammans!!
Vad vet jag... Kiwi ska iallafall tävla i helgen och det ska bli jättekul att följa för hon är verkligen på topp nu, heltänd och snabb som bara den. Vi håller tummarna!
För det är lite jobbigt att hitta rätt fokus med klubbarbetet, framförallt nu tiden fram till årsmötet. En av svårigheterna, eller man ska kanske kalla det utmaningarna med styrelsearbetet, är just kasten mellan sin egen lite ambivalenta inställning... hur mycket tid och engagemang ska jag lägga ner för klubben? borde jag inte träna Lakrits istället? Sen ska man möta andras lika ambivalenta inställning, vilket gör att det blir lite kollisioner, inte minst i ambitionsnivån.
Normalt som klubbsekreterare mailar man och uppmanar alla sektorsanvariga att komma in med material till ett visst datum så att det tidsmässigt klaffar, vad händer? jo några skickar exemplariskt in, perfekt! Men så har vi de andra.... två sorter, några är tysta som graven, man mailar, man ringer, det går bara inte att få kontakt. Sen kommer dom på årsmötet, ser att man skrivit "Ingen information" och blir fulla av förtrytelse över att dom inte fått chansen att framhäva sin sektor, svårt, jättesvårt att hantera. Sen har vi sista gruppen, dom som verkligen vill att allt ska bli rätt, rättelser och material hela tiden, ställer förstås krav men man känner iallafall att vi jobbar tillsammans mot ett bra slutresultat.
Min klubb tappar medlemmar i år igen... Jag känner mer och mer att SBK liknar sossarna, precis samma diskussion! Båda kom till samtidigt eller åtminstonde under arbetarrörelsens stora era och uppgång. Man är lika mycket för att tycka att "det var bättre förr" och det var det nog. Man hyllade ideellt arbete, man brann för samarbete och hade samma mål inom sin organisation.
Båda organisationerna verkar lika vilsna och vilse i det som händer, båda har jättesvårt att hitta tillbaks till kärnan och det man brann för.
Jag vet inte någon bra väg men jag förundras ofta över hur skarpa gränser det är mellan de olika disciplinerna på vår klubb... bruksfolket för sig, agility, lydnad och nu rallylydnaden för sig, till och med delvis skilda sektorer! och vad jag ser är det nästan aldrig att man går över gränserna... kanske att lydnads och brukshundar kan mötas, men då har lydnaden funnits i SBK,s regi i vad är det tjugo år?
Kanske en väg med alla nya raser är att hitta ett större utbud för alla? Vi har ju kravet från SBK att vara för alla och då måste man kanske integrera all hundar och framförallt ha roligt med sin hund! kanske tom tillsammans!!
Vad vet jag... Kiwi ska iallafall tävla i helgen och det ska bli jättekul att följa för hon är verkligen på topp nu, heltänd och snabb som bara den. Vi håller tummarna!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)