Så har det gått en hel månad, eller fem veckor rättare sagt med den lille vildingen. Egentligen vet jag inte riktigt vad jag ska skriva om. Läget är som förrut, fast möjligen att Guinness blivit mer fäst vid mig, han är riktigt kärvänlig, jättelycklig när vi går upp på morgonen och det är rätt häftigt.
Träningen är riktigt rolig nu, han har verkligen tagit till sig klicker och bjuder till, jättekul. Sitt och stå samt springa runt hink, ögonkontakt och inkallning är väl det vi gör. Ska prova Christinas apporteringsövning nästa gång. Kampa är nog roligast, att komma tillbaka med leksak kanske mindre roligt.
Lakrits då? Jodå vi tränar på, kanske inte så långa pass utan jag försöker få till att Guinness ligger lungt i bilen utan skrik och skällanden, så jag varvar träningen mellan hundarna.
För att få ett fokus har jag anmält till tävling, det blir Skultuna om drygt en vecka. Så nu får det bli fokusering på Lakrits med ökande kommenderingspass å så. Lakrits känns ganska bra nu tycker jag ändå. Vi har inte krånglat till det utan harvat på i vår ensamhet. Det känns som det fungerar bra att ha en stabil trygg grund att stå på med fasta rutiner. Det hindrar ju inte att vi filat på en del moment, lagt in en del störningsträning genom variationer i momentupplägg men grunden hela tiden att det skall vara upprepningar av upplägget. Vi får se, det blir sällan som man tänkt sig.
Kul med tävling!
SvaraRaderaLät också kul med hinkövningen, det ska jag också prova!