Guinness sjuk och tävlingar i Skultuna

Tur att jag har mycket tid nu… Guinness började bli riktig fin, han var inte alls bråkig och sov rätt mycket, dessutom säger han till när han vill ut och kissa. Det gick ju lätt detta, fast lite snabbt bara? han är ju bara tre månader. Han bråkade inte så mycket med Lakrits heller, lite raljerande sa jag att han måste vara sjuk… och det var han!

Han blev rätt tjock om nosen och man fick inte röra den, han låg och gnydde så något fel var det, dessutom med symtom som jag nämnde tidigare. Jag funderade mest om en reaktion på något bett av något slag. Men sen syntes det att det var övre hörn/huggtänderna som måste vara problemet.

Så det var besök på Animalen, vårt djursjukhus här i Södertälje och mycket riktigt, övre båda hörntänderna var avslagna och vilket visade sig inflammerade upp i nosen. Nu var det fredag em. och svårt att göra så mycket utan att hamna på Bagarmossen, man aktar sig om det inte är mycket nödvändigt. Vi kom överens om behandling med Metacam och antibiotika över helgen och fortsatt behandling på måndag.

Så behandlingen på måndag börjar med sövning och röntgen och vidare behandling efter vad det visar, vi får se. Inte roligt alls. Direkt efter första dosen gick svullnaden ner och han blev mycket mer aktiv, inget gnyende och fullt krig med Lakrits.

Så det fanns inte mycket skäl att avstå resan till Skultuna och kvällstävling ihop med nio andra ekipage, med en viss övervikt till Kelpiemaffian.

Jättetrevligt att komma dit, klubben är lite av hembygdsgård och väldigt välkomnande, trevligt bemötande och väldigt billigt kaffe och hamburgare å så.

För oss var det första tävlingen efter SM och mycket stök med vår nya medlem i familjen, jag vet inte om det duger som ursäkt för bra gick det inte. Eller egentligen ganska bra fast en lite klurig bana med en domare som låg lite lågt i bedömningen, de två bästa vann på 280 något tror jag och det är lite lågt som sagt. Vann gjorde Ann Svenson med Fia Friends Rina Rivig med ett jättesnyggt program.

Jag vet inte om det var medvetet av tävlingsledaren men det var en klurig bana som sagt, konskicket för rutan t. ex. var rätt in i en lite lägre stående sol, dessutom mot bruksstegen. Vittringen jäms och nära hopphindret och svårast, dirigeringsapporten med en nedförsbacke där hunden antagligen bara såg konen och inte apporterna. Apporterna dessutom ”felvända” några meter framför publiken med sina hundar, det enda stället på hela banan där folk satt.

Svårt men utslagsgivande, vi lyckades tappa poäng på en missad position i zetat, trubbel med konen i dir. apporten där han ville springa förbi och en seg fjärr med dubbelkommando. Så inte ens första pris och en sjätteplats av nio.

Men som sagt en riktigt bra domare som höll ner poängen och en lite klurig bana, en bra genomkörare som man får lägga till handlingarna.

Mycket trevligt att träffa folk med en del diskussioner av regler i olika moment, riktigt nyttigt.